Idag firar jag femtonkilosdagen. Tänk, det är femton enlitare mjölk. Eller trettio smörpaket. Eller 428 förpackningar bomullsrondeller. Bytt, bytt, kommer aldrig igen!
Jag tycker fortfarande inte att det syns, men det märks på byxorna. Klart det gör. De hänger på trekvart, och jag har helt slutat slita på knappar och gylf. De är överflödiga.
För er som händelsevis är i samma situation som jag, att brallorna är för stora men livremmen fortfarande för liten, ska jag ge ett tips: Trä en mjuk scarf genom hällorna och knyt i ena sidan. Den kan hänga ner under blusen lite hippie style och se vacker ut, samtidigt som du slipper hålla i byxorna och de sitter uppe utan att något skär in i magen och är obekvämt.
Va duktig du är!!! Måste verkligen kännas helt underbart. Mina kilon verkar röra lite på sig nu, men jag måste nog dokumentera bättre..har varit lite lat och då tror jag att det inte riktigt vill nedåt. Mammakilona sitter benhårt..
SvaraRaderaStor kram Linda!!
Tack snälla! Ja, man får försöka överlista de där envetna kilona. Fokus är ett bra sätt tycker jag. Så fort något annat kräver för mycket av min uppmärksamhet så stannar viktminskningen av...
SvaraRaderaLycka till! Kram!
Åh va´ bra du är! Gläds med dig och hejar på allt jag kan :o) Stor kram
SvaraRaderaTack tack min vän! Bamsekram tillbaks!
SvaraRadera